Den artificiella intelligensens historia
Den senaste tidens utveckling inom artificiell intelligens har väckt diskussion bland både experter och lekmän. Särskilt rubrikerna har fyllts av program som genererar bilder och videor samt av textbaserade verktyg, framför allt OpenAI:s ChatGPT. I den här artikeln går jag kort igenom AI:ns historia, nuläge och framtid samt de möjligheter och hotbilder den väcker.
AI:ns historia kan sägas ha börjat på allvar under andra världskriget, men som idé är den tusentals år gammal. I antikens berättelser nämns konstgjord intelligens, och många av litteraturens storverk tangerar ämnet. Som vetenskapsgren föddes AI-forskningen under första hälften av 1950-talet vid Dartmouth-universitetet, med särskild grund i Alan Turings beräkningsteorier.
I början var AI-systemen mycket enkla och begränsade, medan maskininlärning och komplicerade algoritmer i dag har gjort AI till en del av vår vardag. AI är redan nu en oumbärlig del av telefoner, datorer och andra apparater. I praktiken utnyttjar också alla program AI i någon form, från hjälpredor som Siri eller Google Assistant till översättningsprogram och till och med e-postlådor.
AI:ns inverkan sträcker sig mycket längre än till vardagens prylar. Företag och industribranscher har tagit AI i bruk för att effektivisera sin verksamhet. Också statliga aktörer använder AI som hjälp i allt från pappersvändande till omfattande massövervakning. Redan som den är gör AI det möjligt att optimera och automatisera processer på ett otroligt sätt och minskar mänskliga fel. Inom medicinen kan AI-algoritmer till exempel redan nu diagnostisera sjukdomar anmärkningsvärt exakt, ibland till och med bättre än mänskliga läkare.
Har AI uppnått medvetande?
Det har brett framförts att AI skulle vara på väg att uppnå medvetande, vilket onekligen skulle följas av den så kallade teknologiska singulariteten. Det är därför befogat att fråga hur nära det scenariot vi i verkligheten är. Min egen bedömning är att AI inte är på väg att uppnå medvetande inom den närmaste tiden.
Dagens AI-program kan visserligen imitera mänsklig interaktion, ibland mycket trovärdigt, men det handlar inte om något egentligt medvetande. Det handlar bara om extremt komplicerade matematiska ekvationer, inte om något som faktiskt skulle simulera hjärnans funktion.
Jag hävdar inte att det inte med tiden skulle bli möjligt att utveckla ett syntetiskt medvetande. Jag ger mig ändå inte in på att spekulera om tidtabellen för den utvecklingen. Faktum är dock att AI-programmen som de är nu bara är verktyg – om än mycket avancerade sådana.
Vilka möjligheter erbjuder AI?
AI möjliggör redan som den är många saker som vi håller för vardagliga, från telefonernas exakta kameror till filtrering av e-post. I framtiden kommer AI att vara en allt mer central del av både vardagen och arbetslivet. Personligen ser jag det som i huvudsak positivt. Algoritmernas förmåga att behandla stora mängder data kan vara avgörande när det gäller medicinens utveckling eller arbetet mot klimatförändringen.
Hälso- och sjukvården är en bransch där jag är särskilt hoppfull om de möjligheter maskininlärningen ger. Avancerad AI gör det möjligt att snabba upp diagnostiken och individualisera behandlingarna. Att bördan för läkare och vårdpersonal växer kommer att vara en utmaning i västländerna när försörjningskvoten försvagas, och i det avseendet kommer AI-verktygen att ha en stor roll.
Ersätter AI det kreativa arbetet?
Det är obestridligt att vilken fickräknare som helst köpt på Tiimari räknar ut multiplikationstabellerna snabbare än världens skarpaste människa. Trots det behövs matematik fortfarande inom alla livets områden, och som skolämne är det alltjämt det mest uppskattade. Det beror på att även om maskiner kan räkna så kan de inte tänka. Enkelt uttryckt behöver vi fortfarande människor som griper tag i räknaren och använder den.
Samma sak gäller den kreativa branschen. AI kan förändra kreativa processer, men utveckling har alltid varit en del av branschen. Konsthistorien hade sett rätt annorlunda ut om Brunelleschi hade beslutat att inte bry sig om perspektivet eller om Picasso hade beslutat att hålla sig till den klassiska stilen.
Det är förvisso sant att man med hjälp av AI-program kan kränka rättigheterna för yrkesfolk i den kreativa branschen, till exempel genom att använda verktyget för plagiat. Beklagligt är ändå att orättvisa regler och utnyttjande alltid har varit en del av den kreativa branschen – orsaken till det finns någon helt annanstans än i verktygens utveckling.
Är AI ett existentiellt hot mot mänskligheten?
Bland andra den bortgångne fysikern Stephen Hawking och Elon Musk har varnat för att AI är ett existentiellt hot mot mänskligheten. Så tror också nästan hälften av alla experter inom IT-branschen. Rädslan är förståelig, men inte helt motiverad – åtminstone inte nu eller inom den närmaste framtiden.
Jag förhåller mig nedtonat till det existentiella hot AI orsakar, av två skäl. Det första är att forskarnas förmåga att simulera hjärnans funktion fortfarande står i barnaskorna, och därmed är en konstgjord allmän intelligens inte alls nära verkligheten. Det andra är logistiskt – även om mänskligheten byggde en superintelligent maskin skulle den ändå begränsas av den fysiska verkligheten. Intelligens i sig betyder ännu inte allmakt.
Problem som AI orsakar
Precis som vilket verktyg som helst kan också AI-program användas fel. Maskinernas förmåga att imitera mänsklig kommunikation är ett hot att räkna med när det gäller att sprida desinformation och tillverka bedrägerier.
En annan oroväckande trend är så kallade deep fake-videor, där en persons ansikte har placerats på en annan människas kropp. Deep fake-teknik har utnyttjats till exempel i Hollywood-produktioner, men den möjliggör också mer illvilliga användningsändamål. Utseendet är inte det enda en maskin kan imitera – till och med en persons röst går att förfalska. I framtiden blir det allt svårare att vara säker på vad som är äkta.
Därför är det klart att AI:ns utveckling måste beaktas både i utbildningen och i lagstiftningen. Å andra sidan är de statliga aktörerna inte själva helt oskyldiga när det gäller tvivelaktig användning av AI. Många stater har tagit in maskininlärning som en del av massövervakningen, vilket orsakar ett enormt hot mot den vanliga medborgarens integritet.
Bortom gott och ont
Precis som elden förändrade människornas liv och möjliggjorde nya tekniska framsteg har också utvecklingen av AI potential att vända upp och ner på världen. Med AI kan man lösa komplicerade problem, effektivisera processer och skapa nya innovationer som kan förbättra människors livskvalitet betydligt. Å andra sidan finns det hot förknippade med den, och att tona ner dem kan få långtgående följder.
Gott och ont är termer som det är onödigt att beskriva AI med, åtminstone i det här skedet. Det slutliga svaret på vad det här verktyget betyder för mänskligheten ser vi knappast under vår livstid.
Funderar du på AI och webbplatser?
Vi bygger webbplatser som utnyttjar den senaste tekniken utan onödig hype.